När nu Svenska Schützsällskapets traditionella Schütz-helger inte kunnat genomföras under Corona-pandemin var det en stor glädje för Sällskapet att kunna bjuda in till en digital inspirationsdag lördagen den 17 april.

Mattias Eklund, kyrkomusiker med fokus på tidig musik tillika producent och konstnärlig ledare för Trollhättans Tidig Musik-dagar, hade engagerat några av Skandinaviens främsta musiker inom tidig musik att presentera sina instrument, hur de låter och används i musik av Schütz och hans samtida. Flera instrumentfamiljer som tävlade om att bäst likna den mänskliga sångrösten demonstrerades, och dess lämplighet att på ett flexibelt sätt delta i framförandet av Schütztidens flerköriga musik poängterades. Markus Junby presenterade viola da gamba, Daniel Stighäll renässanstrombon, Lene Langballe sinka samt Erik Ask Upmark och Anna Rynefors allehanda medeltids- och renässansinstrument.

Mattias, som också presenterade alla programpunkter under dagen, höll själv en av de tre därpå följande föreläsningarna. I den beskrev han initierat årets store jubilar Michael Praetorius, hans intensiva liv och oerhört stora produktion av musikaliska verk.

Under rubriken ”Det eviga livets glädjespegel” – vardagliga och andliga bröllop i Schütz tid, redogjorde Joel Speerstra, Högskolan för scen och musik i Göteborg, främst för symboliken i utsmyckningen av Compenius-orgeln från 1610 i slottskyrkan i Fredriksborg, Danmark, som har koppling både till ett kungligt bröllop och staden Wolfenbüttel där Praetorius verkande.

I det tredje föredraget behandlade Hanna Lindahl, kyrkomusiker och författare, koralsången i kyrkorna från Luther till den Haeffnerska koralboken. Först efter reformationen fick församlingen sjunga med i kyrkan och under ett par århundraden gjordes flera försök att skapa psalm- och koralböcker gemensamma för hela riket. Under 1700-talet hade dock så många lokala varianter av den då gällande koralboken utvecklats genom organisternas avskrifter med egna tillägg och förändringar, att en genomgripande revision blev nödvändig. Organisten och akademiledamoten J.C.F. Haeffner blev så redaktör för den nya koralbok som gavs ut 1821 med incitamenten att främja den 4-stämmiga sången och underlätta orgelackompanjemanget. Där fanns ingen avsiktlig vilja att utrota lokala varianter av koralmelodierna, men effekten blev ändå sådan. Den Haeffnerska koralboken fick positivt mottagande och samtidigt började orglar byggas till alla kyrkor och kyrkomusikerutbildning startades.

Hela detta program var utan kostnad tillgängligt för alla de drygt 40 personer som anmält sig och fått en länk till evenemanget. Årsmötet, som avslutade dagen, var däremot endast avsett för Svenska Schützsällskapets medlemmar.